Sammanfattning

• Bredbandskollens mätningar för första halvåret 2026 (över 11 miljoner tester) visar att den som mäter via webben i snitt får 181 Mbit/s ned och 152 Mbit/s upp, medan 5G i mobilappen ger 169 Mbit/s ned men bara 26 Mbit/s upp.^[1] Fibern vinner alltså framför allt på uppladdningen.
• Skillnaden mellan stad och land är stor: i tätort ger mobilnätet i snitt 187 Mbit/s, på landsbygden 76 Mbit/s.^[1]
• Fiber finns nästan överallt men används inte fullt ut. Enligt PTS har cirka 98 procent av hushåll och arbetsställen tillgång till minst 1 Gbit/s, men bara cirka 61 procent har ett abonnemang.^[2] PTS nya kartläggning startar i morgon, den 1 oktober.^[3]
• Dagsaktuella priser per den 30 september 2026 enligt Modeals prisjämförelse: fiber 1000 Mbit/s från 313 kr/mån i jämförpris (medianen bland 28 abonnemang är 595 kr), och obegränsat 5G-bredband med upp till 1000 Mbit/s från 209 kr/mån (Comviq, 24 månaders bindning, router ingår ej).

Relevanta sidor på Modeal:

• Jämför bredband
• Bredband 1000 Mbit/s – alla erbjudanden
• Obegränsat mobilt bredband
• Testa din hastighet med Modeals bredbandstest

Frågan "fiber eller 5G?" har blivit en av de vanligaste bredbandsfrågorna i svenska hushåll, och när kopparnätet stängs, operatörerna konsoliderar och 5G-routrarna blir fler blir den bara vanligare. Den här veckan kom två nya underlag: Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet 2026, publicerad den 28 september, visar att 96 procent av befolkningen från 16 år använder internet och att 92 procent gör det dagligen.^[4] Och den 1 oktober startar Post- och telestyrelsen (PTS) sin årliga mobiltäcknings- och bredbandskartläggning.^[3] Vi har ställt de senaste mätdatan från Bredbandskollen mot de priser operatörerna tar i dag för att se vad du faktiskt får för pengarna.

Vad mätningarna visar: 5G är snabbt nedströms, fiber vinner uppströms

Bredbandskollen, mätverktyget som drivs av Internetstiftelsen, redovisar statistik från över 11 miljoner mätningar mellan den 1 januari och den 30 juni 2026.^[1] Siffrorna är snitt för de mätningar som gjorts och säger vad användarna faktiskt upplevde, inte vad abonnemangen lovar på papperet.

Källa: Bredbandskollen.^[1]

Två saker sticker ut. För det första har 5G i praktiken tagit över det mobila surfandet: enligt Bredbandskollen gjordes 86 procent av de mobila mätningarna över 5G.^[1] Nedströms är snittet på 169 Mbit/s i nivå med webbmätningarna, som till stor del görs på fasta uppkopplingar. För att strömma film i 4K, ladda ned spel eller sköta videomöten räcker det gott för de flesta.

För det andra är uppladdningen den stora skillnaden. Webbmätningarna ger i snitt 152 Mbit/s uppströms, medan 5G stannar på 26 Mbit/s. Det spelar mindre roll för den som mest tittar på streaming. För den som jobbar hemifrån och laddar upp stora filer, säkerhetskopierar bilder till molnet eller streamar själv märks skillnaden tydligt. Fiberabonnemang säljs ofta symmetriskt (samma hastighet åt båda hållen), medan mobilnätet är byggt för att skicka mer data till användaren än från.

Det är också värt att minnas hur fort utvecklingen gått. När Bredbandskollen lanserades som webbverktyg 2008 var snitthastigheten 12 Mbit/s ned och 5 Mbit/s upp.^[1] Dagens 5G-snitt är alltså ungefär 14 gånger snabbare nedströms än det fasta bredbandet för 18 år sedan.

Stad och land: här blir skillnaden mellan fiber och 5G störst

Snittsiffrorna döljer stora geografiska skillnader. Bredbandskollen delar upp mätningarna i tätort och landsbygd:^[1]

• Tätort: 193 Mbit/s nedströms i webbverktyget och 187 Mbit/s i mobilnätet, alltså nästan samma nivå.
• Landsbygd: 121 Mbit/s i webbverktyget men bara 76 Mbit/s i mobilnätet.
• Högst och lägst: Stockholms län i tätort toppar webbmätningarna med 232 Mbit/s. Lägst i landsbygdsmätningarna ligger Västerbottens län med 87 Mbit/s.

Slutsatsen är att 5G i stan ofta är ett fullgott alternativ till fiber för nedladdning, men att mobilnätet tappar betydligt mer än det fasta nätet utanför tätorterna. Längre avstånd till masten, färre master och fler väggar och träd mellan router och mast gör skillnad. Den som bor på landet och funderar på att ersätta fiber med 5G bör därför testa mottagningen på den egna adressen innan man binder sig. Ett abonnemang utan bindningstid eller med kort bindning är ett billigt sätt att prova.

PTS siffror bekräftar bilden. Tillgången till fast bredband på minst 1 Gbit/s är cirka 98 procent i hela landet men cirka 88 procent i glesbygden, enligt kartläggningen per den 1 oktober 2025.^[2] Mobiltäckningen når 90 procent av Sveriges yta, men täckning betyder inte samma sak som hög kapacitet hela vägen in i vardagsrummet.

Fibern finns i väggen men används inte

Det mest intressanta i PTS senaste kartläggning är gapet mellan tillgång och användning. Cirka 86 procent av hushåll och arbetsställen, drygt 5,4 miljoner, har fast bredband indraget i fastigheten. Men bara cirka 61 procent, runt 3,8 miljoner, beräknas ha ett aktivt abonnemang.^[2] PTS skrev själv att "det finns en stor potential för att genom främjande insatser öka användningen av fast bredband via fiber eller kabel-tv-nät".^[2]

En del av förklaringen är just 5G. Många hushåll, särskilt yngre och ensamhushåll, klarar sig med mobilen eller en 5G-router och ser ingen anledning att betala för en fast anslutning. För andra handlar det om att fiberanslutningen finns men att ingen har tecknat abonnemang efter en flytt.

Den nya kartläggningen pågår 1–31 oktober 2026. Då rapporterar runt 900 nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer in var fiber, kabel-tv och mobilnät finns. Resultatet brukar publiceras i slutet av april eller början av maj året därpå. Det används bland annat när PTS fördelar bredbandsstöd till områden som saknar utbyggnad.^[3] Nästa vår får vi alltså veta om gapet mellan tillgång och användning har minskat.

Vad kostar hastigheten? Fiber per hastighetsklass

Så här ser det fasta bredbandet ut i Modeals prisjämförelse per den 30 september 2026. Jämförpriset är snittkostnaden per månad inklusive kampanjer, och vi redovisar både lägsta pris och medianpriset bland alla konsumentabonnemang i respektive hastighetsklass. Observera att fast bredband är adressberoende: vilka operatörer du kan välja mellan beror på vilket stadsnät eller öppet nät din fastighet är ansluten till.

De lägsta priserna i de vanligaste klasserna kommer i dag från mindre leverantörer som Inleed och Net at Once. Inleeds 1000/100 Mbit/s utan bindning har ett jämförpris på 313 kr/mån. Hos de större varumärkena ligger 1000 Mbit/s i jämförpris på 535 kr hos Bredband2, 599 kr hos Telenor, 624 kr hos Ownit, 722 kr hos Tele2 och 799 kr hos Telia, enligt Modeals prisjämförelse per den 30 september 2026.

Ett tydligt mönster är att steget från 500 till 1000 Mbit/s kostar förhållandevis lite hos många operatörer, medan ett snitt på runt 181 Mbit/s i Bredbandskollens webbmätningar tyder på att många hushåll i praktiken inte använder mer än så. En orsak är att wifi, äldre datorer och routrar ofta blir flaskhalsen långt innan fibern gör det. Innan du uppgraderar är det därför klokt att mäta din nuvarande hastighet, helst med kabel direkt i routern.

Vad kostar 5G hemma? Obegränsat mobilt bredband

5G-alternativen är i dag ofta billigare per månad än fiber i samma hastighetsklass, men det finns några saker att hålla koll på: routerkostnaden, bindningstiden och vad som händer med priset när kampanjen tar slut. Så här ser de billigaste obegränsade 5G-abonnemangen ut hos de större operatörerna i Modeals prisjämförelse per den 30 september 2026:

För Comviqs och Tele2:s abonnemang gäller kampanjpriset under hela bindningstiden på 24 månader. Därefter går priset upp till ordinarie nivå, 449 kr/mån för Comviq 5G Bredband 1000 och 499 kr/mån för Tele2 Mobilt Bredband Max. Båda erbjuder också varianter med router, vilket lägger till 60 kr/mån i 24 månader. Telenors och Telias hemma-5G har routern inkluderad i priset.

Jämför man rakt av får man alltså obegränsat 5G med upp till 1000 Mbit/s för 209–349 kr/mån i jämförpris, medan medianpriset för fast 1000 Mbit/s ligger på 595 kr. Men "upp till 1000 Mbit/s" på ett 5G-abonnemang är en maxhastighet. Bredbandskollens snitt på 169 Mbit/s nedströms och 26 Mbit/s uppströms är en mer realistisk förväntan, och på landsbygden ännu lägre.^[1] En rättvisare jämförelse är därför 5G mot fiber på 250 Mbit/s, där det billigaste fiberabonnemanget kostar 174 kr/mån och medianpriset 399 kr/mån.

Så väljer du: fem tumregler

1. Finns fiber i fastigheten? Börja där. Med fiber får du stabil hastighet och hög uppladdning, och de billigaste abonnemangen på 100–250 Mbit/s kostar i dag mindre än obegränsat 5G. Sök på din adress för att se vilka operatörer som finns i ditt nät.
2. Välj 5G om du bor i tätort, flyttar ofta eller saknar fiber. Nedströms ligger 5G i tätort nästan i nivå med fast bredband enligt Bredbandskollen.^[1] Se obegränsat mobilt bredband och mobilt bredband med router.
3. Tänk på uppladdningen. Jobbar du hemifrån med stora filer eller mycket video är fiberns symmetriska hastighet värd pengarna.
4. Räkna på hela bindningstiden och vad som händer efteråt. Kampanjpriser på 5G gäller ofta i 24 månader, och ordinarie pris kan vara mer än dubbelt så högt. Jämförpriset i Modeals prisjämförelse väger in det under bindningstiden.
5. Betala inte för hastighet du inte kan använda. Mät först. Om wifi eller routern begränsar dig ger en bättre router mer än ett dyrare abonnemang.

Vad händer framåt?

Mobilnäten får mer kapacitet framöver. PTS samlar just nu in synpunkter på villkoren för en auktion av frekvenser i 1500 MHz-bandet. Synpunkter ska ha kommit in senast den 22 oktober 2026, och själva auktionen planeras att starta i början av 2028.^[5] På fiber-sidan pekar PTS på att det största utrymmet inte ligger i fler grävda meter utan i att fler av de hushåll som redan har fiber i väggen faktiskt använder den.^[2]

Internetstiftelsens rapport visar samtidigt att nästan alla svenskar är uppkopplade varje dag, men att gruppen som står utanför är tydligt äldre: bland pensionärer från 76 år använder 62 procent internet dagligen.^[4] För många i den gruppen är frågan inte fiber eller 5G, utan att över huvud taget ha en enkel och prisvärd uppkoppling hemma.

Källor

1. Internetstiftelsen / Bredbandskollen. "Statistik". Mätdata för perioden 1 januari–30 juni 2026. https://www.bredbandskollen.se/statistik/

2. Post- och telestyrelsen (2026-05-13). "Utbredd tillgång till snabbt bredband i Sverige – användningen kan öka". Pressmeddelande om PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2025 (rapport PTS-ER-2026:11). https://pts.se/nyheter-och-pressmeddelanden/utbredd-tillgang-till-snabbt-bredband-i-sverige--anvandningen-kan-oka/

3. Post- och telestyrelsen. "PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning". Information om kartläggningen 2026 (1–31 oktober 2026). https://pts.se/internet-och-telefoni/bredband/pts-mobiltacknings--och-bredbandskartlaggning/

4. Internetstiftelsen (2026-09-28). "Svenskarna och internet 2026 – Användning av internet och e-tjänster". https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2026/anvandning-av-internet-och-e-tjanster/

5. Post- och telestyrelsen (2026-09-22). "PTS tar in synpunkter på inbjudan till auktion i 1500 MHz-bandet". https://pts.se/nyheter-och-pressmeddelanden/pts-tar-in-synpunkter-pa-inbjudan-till-auktion-i-1500-mhz-bandet/

Sammanfattning

• Bredbandskollens mätningar för första halvåret 2026 (över 11 miljoner tester) visar att den som mäter via webben i snitt får 181 Mbit/s ned och 152 Mbit/s upp, medan 5G i mobilappen ger 169 Mbit/s ned men bara 26 Mbit/s upp.^[1] Fibern vinner alltså framför allt på uppladdningen.
• Skillnaden mellan stad och land är stor: i tätort ger mobilnätet i snitt 187 Mbit/s, på landsbygden 76 Mbit/s.^[1]
• Fiber finns nästan överallt men används inte fullt ut. Enligt PTS har cirka 98 procent av hushåll och arbetsställen tillgång till minst 1 Gbit/s, men bara cirka 61 procent har ett abonnemang.^[2] PTS nya kartläggning startar i morgon, den 1 oktober.^[3]
• Dagsaktuella priser per den 30 september 2026 enligt Modeals prisjämförelse: fiber 1000 Mbit/s från 313 kr/mån i jämförpris (medianen bland 28 abonnemang är 595 kr), och obegränsat 5G-bredband med upp till 1000 Mbit/s från 209 kr/mån (Comviq, 24 månaders bindning, router ingår ej).

Relevanta sidor på Modeal:

• Jämför bredband
• Bredband 1000 Mbit/s – alla erbjudanden
• Obegränsat mobilt bredband
• Testa din hastighet med Modeals bredbandstest

Frågan "fiber eller 5G?" har blivit en av de vanligaste bredbandsfrågorna i svenska hushåll, och när kopparnätet stängs, operatörerna konsoliderar och 5G-routrarna blir fler blir den bara vanligare. Den här veckan kom två nya underlag: Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet 2026, publicerad den 28 september, visar att 96 procent av befolkningen från 16 år använder internet och att 92 procent gör det dagligen.^[4] Och den 1 oktober startar Post- och telestyrelsen (PTS) sin årliga mobiltäcknings- och bredbandskartläggning.^[3] Vi har ställt de senaste mätdatan från Bredbandskollen mot de priser operatörerna tar i dag för att se vad du faktiskt får för pengarna.

Vad mätningarna visar: 5G är snabbt nedströms, fiber vinner uppströms

Bredbandskollen, mätverktyget som drivs av Internetstiftelsen, redovisar statistik från över 11 miljoner mätningar mellan den 1 januari och den 30 juni 2026.^[1] Siffrorna är snitt för de mätningar som gjorts och säger vad användarna faktiskt upplevde, inte vad abonnemangen lovar på papperet.

Källa: Bredbandskollen.^[1]

Två saker sticker ut. För det första har 5G i praktiken tagit över det mobila surfandet: enligt Bredbandskollen gjordes 86 procent av de mobila mätningarna över 5G.^[1] Nedströms är snittet på 169 Mbit/s i nivå med webbmätningarna, som till stor del görs på fasta uppkopplingar. För att strömma film i 4K, ladda ned spel eller sköta videomöten räcker det gott för de flesta.

För det andra är uppladdningen den stora skillnaden. Webbmätningarna ger i snitt 152 Mbit/s uppströms, medan 5G stannar på 26 Mbit/s. Det spelar mindre roll för den som mest tittar på streaming. För den som jobbar hemifrån och laddar upp stora filer, säkerhetskopierar bilder till molnet eller streamar själv märks skillnaden tydligt. Fiberabonnemang säljs ofta symmetriskt (samma hastighet åt båda hållen), medan mobilnätet är byggt för att skicka mer data till användaren än från.

Det är också värt att minnas hur fort utvecklingen gått. När Bredbandskollen lanserades som webbverktyg 2008 var snitthastigheten 12 Mbit/s ned och 5 Mbit/s upp.^[1] Dagens 5G-snitt är alltså ungefär 14 gånger snabbare nedströms än det fasta bredbandet för 18 år sedan.

Stad och land: här blir skillnaden mellan fiber och 5G störst

Snittsiffrorna döljer stora geografiska skillnader. Bredbandskollen delar upp mätningarna i tätort och landsbygd:^[1]

• Tätort: 193 Mbit/s nedströms i webbverktyget och 187 Mbit/s i mobilnätet, alltså nästan samma nivå.
• Landsbygd: 121 Mbit/s i webbverktyget men bara 76 Mbit/s i mobilnätet.
• Högst och lägst: Stockholms län i tätort toppar webbmätningarna med 232 Mbit/s. Lägst i landsbygdsmätningarna ligger Västerbottens län med 87 Mbit/s.

Slutsatsen är att 5G i stan ofta är ett fullgott alternativ till fiber för nedladdning, men att mobilnätet tappar betydligt mer än det fasta nätet utanför tätorterna. Längre avstånd till masten, färre master och fler väggar och träd mellan router och mast gör skillnad. Den som bor på landet och funderar på att ersätta fiber med 5G bör därför testa mottagningen på den egna adressen innan man binder sig. Ett abonnemang utan bindningstid eller med kort bindning är ett billigt sätt att prova.

PTS siffror bekräftar bilden. Tillgången till fast bredband på minst 1 Gbit/s är cirka 98 procent i hela landet men cirka 88 procent i glesbygden, enligt kartläggningen per den 1 oktober 2025.^[2] Mobiltäckningen når 90 procent av Sveriges yta, men täckning betyder inte samma sak som hög kapacitet hela vägen in i vardagsrummet.

Fibern finns i väggen men används inte

Det mest intressanta i PTS senaste kartläggning är gapet mellan tillgång och användning. Cirka 86 procent av hushåll och arbetsställen, drygt 5,4 miljoner, har fast bredband indraget i fastigheten. Men bara cirka 61 procent, runt 3,8 miljoner, beräknas ha ett aktivt abonnemang.^[2] PTS skrev själv att "det finns en stor potential för att genom främjande insatser öka användningen av fast bredband via fiber eller kabel-tv-nät".^[2]

En del av förklaringen är just 5G. Många hushåll, särskilt yngre och ensamhushåll, klarar sig med mobilen eller en 5G-router och ser ingen anledning att betala för en fast anslutning. För andra handlar det om att fiberanslutningen finns men att ingen har tecknat abonnemang efter en flytt.

Den nya kartläggningen pågår 1–31 oktober 2026. Då rapporterar runt 900 nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer in var fiber, kabel-tv och mobilnät finns. Resultatet brukar publiceras i slutet av april eller början av maj året därpå. Det används bland annat när PTS fördelar bredbandsstöd till områden som saknar utbyggnad.^[3] Nästa vår får vi alltså veta om gapet mellan tillgång och användning har minskat.

Vad kostar hastigheten? Fiber per hastighetsklass

Så här ser det fasta bredbandet ut i Modeals prisjämförelse per den 30 september 2026. Jämförpriset är snittkostnaden per månad inklusive kampanjer, och vi redovisar både lägsta pris och medianpriset bland alla konsumentabonnemang i respektive hastighetsklass. Observera att fast bredband är adressberoende: vilka operatörer du kan välja mellan beror på vilket stadsnät eller öppet nät din fastighet är ansluten till.

De lägsta priserna i de vanligaste klasserna kommer i dag från mindre leverantörer som Inleed och Net at Once. Inleeds 1000/100 Mbit/s utan bindning har ett jämförpris på 313 kr/mån. Hos de större varumärkena ligger 1000 Mbit/s i jämförpris på 535 kr hos Bredband2, 599 kr hos Telenor, 624 kr hos Ownit, 722 kr hos Tele2 och 799 kr hos Telia, enligt Modeals prisjämförelse per den 30 september 2026.

Ett tydligt mönster är att steget från 500 till 1000 Mbit/s kostar förhållandevis lite hos många operatörer, medan ett snitt på runt 181 Mbit/s i Bredbandskollens webbmätningar tyder på att många hushåll i praktiken inte använder mer än så. En orsak är att wifi, äldre datorer och routrar ofta blir flaskhalsen långt innan fibern gör det. Innan du uppgraderar är det därför klokt att mäta din nuvarande hastighet, helst med kabel direkt i routern.

Vad kostar 5G hemma? Obegränsat mobilt bredband

5G-alternativen är i dag ofta billigare per månad än fiber i samma hastighetsklass, men det finns några saker att hålla koll på: routerkostnaden, bindningstiden och vad som händer med priset när kampanjen tar slut. Så här ser de billigaste obegränsade 5G-abonnemangen ut hos de större operatörerna i Modeals prisjämförelse per den 30 september 2026:

För Comviqs och Tele2:s abonnemang gäller kampanjpriset under hela bindningstiden på 24 månader. Därefter går priset upp till ordinarie nivå, 449 kr/mån för Comviq 5G Bredband 1000 och 499 kr/mån för Tele2 Mobilt Bredband Max. Båda erbjuder också varianter med router, vilket lägger till 60 kr/mån i 24 månader. Telenors och Telias hemma-5G har routern inkluderad i priset.

Jämför man rakt av får man alltså obegränsat 5G med upp till 1000 Mbit/s för 209–349 kr/mån i jämförpris, medan medianpriset för fast 1000 Mbit/s ligger på 595 kr. Men "upp till 1000 Mbit/s" på ett 5G-abonnemang är en maxhastighet. Bredbandskollens snitt på 169 Mbit/s nedströms och 26 Mbit/s uppströms är en mer realistisk förväntan, och på landsbygden ännu lägre.^[1] En rättvisare jämförelse är därför 5G mot fiber på 250 Mbit/s, där det billigaste fiberabonnemanget kostar 174 kr/mån och medianpriset 399 kr/mån.

Så väljer du: fem tumregler

1. Finns fiber i fastigheten? Börja där. Med fiber får du stabil hastighet och hög uppladdning, och de billigaste abonnemangen på 100–250 Mbit/s kostar i dag mindre än obegränsat 5G. Sök på din adress för att se vilka operatörer som finns i ditt nät.
2. Välj 5G om du bor i tätort, flyttar ofta eller saknar fiber. Nedströms ligger 5G i tätort nästan i nivå med fast bredband enligt Bredbandskollen.^[1] Se obegränsat mobilt bredband och mobilt bredband med router.
3. Tänk på uppladdningen. Jobbar du hemifrån med stora filer eller mycket video är fiberns symmetriska hastighet värd pengarna.
4. Räkna på hela bindningstiden och vad som händer efteråt. Kampanjpriser på 5G gäller ofta i 24 månader, och ordinarie pris kan vara mer än dubbelt så högt. Jämförpriset i Modeals prisjämförelse väger in det under bindningstiden.
5. Betala inte för hastighet du inte kan använda. Mät först. Om wifi eller routern begränsar dig ger en bättre router mer än ett dyrare abonnemang.

Vad händer framåt?

Mobilnäten får mer kapacitet framöver. PTS samlar just nu in synpunkter på villkoren för en auktion av frekvenser i 1500 MHz-bandet. Synpunkter ska ha kommit in senast den 22 oktober 2026, och själva auktionen planeras att starta i början av 2028.^[5] På fiber-sidan pekar PTS på att det största utrymmet inte ligger i fler grävda meter utan i att fler av de hushåll som redan har fiber i väggen faktiskt använder den.^[2]

Internetstiftelsens rapport visar samtidigt att nästan alla svenskar är uppkopplade varje dag, men att gruppen som står utanför är tydligt äldre: bland pensionärer från 76 år använder 62 procent internet dagligen.^[4] För många i den gruppen är frågan inte fiber eller 5G, utan att över huvud taget ha en enkel och prisvärd uppkoppling hemma.

Källor

1. Internetstiftelsen / Bredbandskollen. "Statistik". Mätdata för perioden 1 januari–30 juni 2026. https://www.bredbandskollen.se/statistik/

2. Post- och telestyrelsen (2026-05-13). "Utbredd tillgång till snabbt bredband i Sverige – användningen kan öka". Pressmeddelande om PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2025 (rapport PTS-ER-2026:11). https://pts.se/nyheter-och-pressmeddelanden/utbredd-tillgang-till-snabbt-bredband-i-sverige--anvandningen-kan-oka/

3. Post- och telestyrelsen. "PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning". Information om kartläggningen 2026 (1–31 oktober 2026). https://pts.se/internet-och-telefoni/bredband/pts-mobiltacknings--och-bredbandskartlaggning/

4. Internetstiftelsen (2026-09-28). "Svenskarna och internet 2026 – Användning av internet och e-tjänster". https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2026/anvandning-av-internet-och-e-tjanster/

5. Post- och telestyrelsen (2026-09-22). "PTS tar in synpunkter på inbjudan till auktion i 1500 MHz-bandet". https://pts.se/nyheter-och-pressmeddelanden/pts-tar-in-synpunkter-pa-inbjudan-till-auktion-i-1500-mhz-bandet/